Neurologerna bytte fot

arvid carlsson nobelpristagare
Professor Arvid Carlsson

I vetenskapens värld råder en sanning ända till en nyare och ännu ”sannare” teori intar dess plats. Fenomenet kallas paradigmskifte.

Det är då en teori ersätter ett vedertaget mönster med ett nytt. Då tvärvänder hela det vetenskapliga samhället. I skarven mellan det gamla och det nya uppstår ofta stridigheter. Den Gamla Skola slåss med näbbar och klor mot Den Nya Skolan.

”Det är klart att jorden är platt! Ni kan väl inte på fullaste allvar mena att folk i Australien går med fötterna upp och huvudet ner?!”

Strid om nervimpulser

I mitten av 1900-talet rasade en strid bland neurologer och farmakologer om hur hjärnans nerver kommunicerar med varandra, alltså hur nervimpulser förmedlas. Den ena sidan menade att nervimpulser överförs på elektrisk väg, den andra att de förmedlas på kemisk väg, via signalsubstanser.

Arvid Carlsson

Vid denna tid utförde en ung svensk farmakolog ett djurexperiment i Lund som så småningom skulle förändra världen. Mannen som heter Arvid Carlsson blev ganska snart kallad som professor i farmakologi till Göteborg. Där fortsatte han att forska på signalsubstanser, en forskning som år 2000 gav honom Nobelpriset i medicin.

Parkinsons sjukdom

Djurexperimentet i Lund gick till så att hjärnan hos några möss och kaniner tömdes på dopamin. Försöksdjuren slogs ut och låg livlösa i sina burar. De gavs då L-dopa, som är ett förstadium till dopamin – och snart var de på bena igen. Arvid Carlsson förstod först ett år senare att hans djurexperiment var en modell av Parkinsons sjukdom. Då stod det klart för honom att det är dopaminbrist i hjärnan som är orsaken till Parkinson.

Ingen söndagspromenad

Med sina revolutionerande fynd i dokumentportföljen åkte en optimistisk Arvid Carlsson till USA och presenterade data. Reaktionen blev gäsp, gäsp! En tid senare i England på en hjärnforskarkongress fick han åter tummen ner. Hemma i Göteborg började han och en kollega behandla patienter med Parkinsons sjudom. Arvid Carlsson blev först förskräckt när an såg hur sjuka patienterna var; de kom till behandlingarna i rullstol. Men när det behandlats med L-dopa kunde de efter en kort tid lämna rullstolen och gå med egna ben.

Motståndet vek ner sig och opinionen vände. Arvid Carlsson blev världskändis. L-dopa är än i dag det ledande läkemedlet vid Parkinson. Men pionjäråren var slitsamma; att vända en vetenskaplig världsopinion är ingen söndagspromenad, det kan Arvid Carlsson vittna om.