Sjuk, udda och lysande: Erik Johan Stagnelius

Jag var i Kalmar på ett jobb den 2 augusti. Hade en stund över och tittade då in i stadens bokhandel för att köpa ett par böcker om Stagnelius. Samma svar i Kalmar som i Malmö: ”Tyvärr! Slut. Utsålt.”

Erik Johan Stagnelius – den lysande poeten, han med ”Natten är dagens mor. Kaos är granne med Gud” – föddes på Öland 1793 och dog 30 år gammal, nedbruten av sjukdom, sprit och morfin. Länge trodde man att teckningen nedan föreställde Stagnelius. Vänner och bekanta i hans samtid har beskrivit Stagnelius underliga utseende och beteende.

Med dagens språkbruk saknade han social kompetens. Man och man emellan skulle man nog säga: ”Stagnelius är knäpp.”

Mycket pekar på att Erik Johan Stagnelius led av Noonans syndrom, ett öde han i så fall delade med sin mor och två av sina syskon. Men hans kvarlevor är borta, så en DNA-analys kan inte göras.

Så här skriver Carl Lindgren, med dr, Stockholm, i Läkartidningen nr 32/2008 under rubriken Erik Johan Stagnelius – ett fall för medicinsk utredning?

”De flesta barn som föds med Noonans syndrom har hjärtfel. Flera olika typer av hjärtfel förekommer. Det vanligaste är pulmonalisstenos, som finns hos upp till ca 60 procent. Hypertrofisk kardiomyopati finns hos ca 20 procent.

Redan vid 2–3 års ålder märks att barnet inte växer som förväntat och att skelettet mognar något senare. Hos pojkar inträffar puberteten ungefär två år senare än normalt. Medellängden för vuxna män är 163 centimeter.

Ett speciellt utseende är typiskt för Noonans syndrom. De individuella variationerna är stora, och barnen kan ha något eller några av de karaktäristiska utseendemässiga dragen. Det är vanligt med bred panna och hypertelorism. Ögonen är ofta mandelformade, och epikantusveck förekommer. Nacken är bred med ett treflikigt bakre hårfäste. Håret är ljust, tunt och litet lockigt. Vanligt är också en triangulär nackprofil som utgörs av ett segelliknande hudveck i nacken.  Öronen är lågt placerade och utstående med framåtroterad örsnibb och med en förtjockad broskkant. Man trodde länge att teckningen nedan föreställde Stagnelius. Men den verkliga Stagnelius var alltså inte barmhärtigad med ett såpass bildskönt utseenende.

Hos pojkar med Noonans syndrom är det vanligt med kryptorkism*), vilket kan leda till infertilitet. Skolios är relativt vanligt liksom skelettförändringar i bröstkorgen, kilformat bröstben eller grop i bröstbenet. Ungefär hälften har också cubitus valgus, vilket innebär att underarmen är något utåtvinklad i förhållande till överarmen när den hålls utsträckt. Språkutvecklingen är ofta försenad. En del barn har svårt att koncentrera sig långa stunder. Lätt utvecklingsstörning förekommer.”

*) Kryptorkism innebär en missbildning hos pojkar bestående i att testiklarna ej vandrat ner i pungen från sitt ursprungliga läge längre upp innanför ljumskarna under fosterutvecklingen. Tillståndet innebär en förhöjd risk för utvecklandet av ett seminom från testikeln, som är en elakartad tumör.

Här en av Stagnelius mest kända dikter. Läs och njut!

Vän! I förödelsens stund

Vän! I förödelsens stund, när ditt inre av mörker betäckes,

När i ett avgrundsdjup minne och aning förgå,

Tanken famlar försagd bland skuggestalter och irrbloss,

Hjärtat ej sucka kan, ögat ej gråta förmår;

När från din nattomtöcknade själ eldvingarne falla,

Och du till intet, med skräck, känner dig sjunka på nytt,

Säg, vem räddar dig då? – Vem är den vänliga ängel,

Som åt ditt inre ger ordning och skönhet igen,

Bygger på nytt din störtade värld, uppreser det fallna

Altaret, tändande där flamman med prästerlig hand? —

Endast det mäktiga väsen, som först ur den eviga natten

Kysste serafen till liv, solarna väckte till dans.

Endast det heliga Ord, som ropte åt världarna: ”Bliven!”

Och i vars levande kraft världarna röras ännu.

Därföre gläds, o vän, och sjung i bedrövelsens mörker:

Natten är dagens mor, Kaos är granne med Gud.

Ursprungligen publicerad 10 augusti 2010.